Den gröna omställningen och UB:s infrastrukturfonder

De förändringar som den gröna omställningen kräver påverkar i stor utsträckning de branscher som ansvarar för samhällets infrastruktur. Särskilt energiproduktion med fossila bränslen är föremål för stora förändringar.

 

Åtgärder för att minska koldioxidintensiteten i UB:s infrastrukturfonder UB Infra och UB EM Infra tog fart i slutet av 2010-talet. Detta påverkades särskilt av det snabbt växande intresset från institutionella aktieägare. Det ledde till att fonderna gjorde en mer detaljerad analys av hur deras investeringspolicy bättre kan ta hänsyn till de ökade kraven på att minska koldioxidavtrycket.

 

Den största utmaningen med att minska kolintensiteten har varit det stora antalet förändringar i exponeringen mot elbolagen, som utgör den klart största industrin inom infrastruktursektorn. De har traditionellt sett varit infrastrukturfondernas kärninvesteringar, eftersom de utöver sin status också har varit utmärkta investeringsobjekt då de ger en stabil direktavkastning som ofta stiger åtminstone i takt med BNP-tillväxten.

 

En annan utmaning har varit att infrastrukturverksamheter bygger på stora och långsiktiga investeringar. Det gör att företagens förmåga till intern förändring är långsam, även om företagens ledning har viljan att agera snabbare. När det dessutom ofta handlar om samhällskritiska funktioner, såsom energiförsörjning, har företagen inte heller haft möjlighet att göra betydande förändringar förrän ett ekonomiskt försvarbart alternativ finns.

 

 

 

Figur 1: Utveckling av kolintensiteten i UB Infra-fonden. Fondens koldioxidintensitet (tCO2e/omsättning USDm) har använts för att beskriva koldioxidavtrycket, som beskriver förhållandet mellan företagets utsläpp av växthusgaser och företagets omsättning. Kolintensiteten inkluderar utsläpp från Scope 1 och Scope 2. Fondens koldioxidintensitet beräknas som ett vägt medeltal av koldioxidintensiteten för fondens investeringsobjekt.

 

När fonderna mer målmedvetet började minska koldioxidintensiteten än tidigare gjordes först en bedömning vilka de långsiktiga behoven av förändringar är och hur snabbt det är möjligt för företagen själva att göra förändringarna. I den första fasen blev resultatet att företag som använder kol i sin energiproduktion togs bort från portföljen. Därefter har investeringar i fossil energirelaterad affärsverksamhet målmedvetet minskats, men i mindre steg. I UB:s fonder har vi till exempel minskat investeringarna i amerikanska elbolag. De verkar typiskt sett regionalt och har förutom eldistributionsnätet haft egen elproduktion, varav en betydande del har varit kolbaserad. Ett annat bredare område vi dragit ner exponeringen mot är oljerelaterad logistik, såsom oljeledningar och oljelager.

 

Att minska koldioxidavtrycket har lett till strukturella förändringar i fonderna. Samtidigt har ambitionen varit att fondernas risk-avkastningsprofil skulle förbli så nära den tidigare som möjligt: ​​risken skulle fortfarande ligga under marknadens genomsnittliga nivå och med en konkurrenskraftig avkastning. När utvecklingen av fonderna nu utvärderas över en längre period kan man se att omstöpningen av fonderna har lyckats relativt bra. Särskilt i UB Infra fonden, som investerar på utvecklade marknader, har goda resultat uppnåtts genom att öka både sektormässig och geografisk diversifiering. Inom UB EM Infra, som investerar i tillväxtmarknader, har förändringarna inte gått riktigt lika bra, eftersom antalet möjliga investeringsobjekt är färre.

 

Om man tittar på utvecklingen av fondernas koldioxidintensitet under de senaste åren kan man se en betydande förändring. Båda fonderna ligger klart över referensgruppens genomsnittliga nivå. I UB Infra är koldioxidintensiteten redan mycket konkurrenskraftig och den ligger redan ganska nära till exempel de bästa i jämförelsegruppen, EAA Fund Sector Equity Infrastructure, sammanställd av Morningstar för infrastrukturfonder. I UB EM Infra har utvecklingen inte varit riktigt på samma nivå. På utvecklingsmarknader släpar bolagens aktiviteter efter för att minska koldioxidintensiteten, även om åtgärderna de senaste åren har fått en helt ny fart även där.

 

I oktober 2023 åtog sig United Bankers att sätta upp vetenskapsbaserade klimatmål för sin verksamhet i enlighet med Science Based Targets-initiativet. I och med att klimatmålen sätts kommer infrastrukturfondernas förhållningssätt till investeringars klimatvänlighet att vidareutvecklas under de närmaste åren.

 

 

Figur 2. Koldioxidintensitet för UB Infra-fonden i förhållande till Morningstars jämförelsegrupp (Q2 2023). Analysföretaget Morningstar är specialiserat på fondjämförelser och upprätthåller referensgrupper för olika typer av fonder globalt, där det går att jämföra fondernas inbördes utveckling. Jämförelsen använder fondens koldioxidintensitet, som beskriver förhållandet mellan företagets utsläpp av växthusgaser och företagets omsättning. Kolintensiteten inkluderar utsläpp från Scope 1 och Scope 2. Fondens koldioxidintensitet beräknas som ett vägt genomsnitt av koldioxidintensiteten för fondens investeringsobjekt.

 

 

Pekka Niemelä

portföljförvaltare, infrastrukturfonder

+358 9 2538 0288

pekka.niemela@unitedbankers.fi